Ellen, som hon kallades, var min första katt. Tanken var att det skulle bli en siames, men vi såg Ellen och bestämde att det var henne vi ville ha. Sagt och gjort, vid hela 17v ålder flyttade hon hem till oss (jag bodde då hemma fortfarande...) Ellen var en av de mest pålitliga och snälla kattdamer jag träffat men eftersom hon var köpt som resn sällskapskatt fick hon aldrig några kattungar
Ellen var en brunspotted orientaldam som många andra hade väldigt dåligt med spott's.
Hon bodde hela sitt liv tillsammans med Robin och större delen av sitt liv hemma hos min mamma.
Ellen fick i slutet en kraftig anemi som trots behandling inte ville vända och efter en vecka tog vi det svåra beslutet att låta henne somna in.
Ellen hann bara bli 10 år gammal.